Det är kul att plugga

Nä men jävlar. Att jag har varit trött på att plugga är ingen nyhet men nu börjar det fan bli plågsamt på riktigt. Jag läser min kurs för att bli klar, för att få ut någonting för alla dessa poäng jag sökt CSN för. Vore oerhört lame att ha tre, nästan fyra, års studier för att sedan skippa kandidatuppsatsen och göra annat. Lika bra att bara power through och få på papper att "grattis du har härmed en kandidat i psykologi (och förhoppningsvis kognition)". Känns en smula löjligt att ha det när jag inte ens vill arbeta med något psykologisktwhatever på det viset längre. Men vad fan ska man göra. Jag kanske har nytta av det tjugo år i framtiden. Just nu vill jag bara bli klar med skiten och att Blomsterlandet ska ringa mig och säga att jag får jobba där. Sökte i fredags och är nu konstant spänd på att de ska höra av sig trots att det egentligen bara är inne på arbetsdag ett sedan jag ansökte. Snälla Blomsterlandet... ;; det vore så jävla fett. Och om om om de ringer och säger att jag får komma på intervju får jag fan inte tabba till det heller. Är egentligen inte så nervös, men hatar att vänta. Borde inte hoppas för mycket och göra mig själv besviken heller, men faktum kvarstår att om jag inte får jobb där så har jag inga planer för hösten och det är stressande om något. Ska jag plugga mer? Byta riktning helt? Söka något annat jobb? hRrhrkjk. 

Japp. Nä. Är väl tänkt jag ska läsa min stentråkiga text om kvalitativ forskning och försöka trycka in det i huvudet trots att det känns som gröt. Gröt deluxe.